Jaha, jag tänkte att jag skulle gå ett sista övningsspår innan det var dags för start på anlagsprovet för viltspår. Apportträning och fält träning har gått frammåt så oerhört mycket så jag var på topp när vi gick ut i skogen idag.
Julia trär på selen, min far har lagt övningsspåret jag tänkte jag skulle gå med bakom och se hur de beter sig i skogen. Ja äntligen framme vid spårstarten. Noona stoppar nosen i "pottan" och.....
ser rädd ut.......va i helv...!
Julia får fart på henne, hon tar lite trevande steg inåt skogen och ser lagom morsk ut. Hon får upp lite fart och till slut så har hon ett lagom tempo för en tax...
Julia jobbar på med beröm och ledning.
Det intressanta är att hon går spåret klockrent vad det gäller spårnogranhet. Tiden blir 16min 12sek. Även det inom gränsen för vad som är godkänt. Men hennes beteende hade aldrig tolererats av mig som domare. Så nu blir det mer träning med spår lagda av oss och av andra för att avdramatisera detta med viltspår.
Måste ju få ordning på detta så vi kan åka till Norge och ta vårt norska vilstspårschampionat.
söndag 27 september 2009
måndag 21 september 2009
Apport
Idag har taxen visat för Noona hur man tar rapphöns med ett bra grepp. Så strax därpå så tog även Noona rapphönan med ett perfekt grepp och bar runt på den en längre tid.
Även fast vi fjollade oss nått enormt och klappade och smekte henne runt munnen släppte hon inte taget. Så imorgon blir det prov kast med strumpa på och vidare utvärdering.
Så om detta går vägen så spelar det ingen roll vad man har för taktik. Allt man behöver är en vilttokig tax som hugger på kommandot "apport".
Happy Happy Joy Joy
Även fast vi fjollade oss nått enormt och klappade och smekte henne runt munnen släppte hon inte taget. Så imorgon blir det prov kast med strumpa på och vidare utvärdering.
Så om detta går vägen så spelar det ingen roll vad man har för taktik. Allt man behöver är en vilttokig tax som hugger på kommandot "apport".
Happy Happy Joy Joy
söndag 20 september 2009
Träning av apportering
En av våra stora problem är apporteringen. Vi har flera problem, men detta är det som jag misstänker blir det svåraste att korrigera.
Bakgrund:
Som riktigt liten var Noona sen med att vilja bära saker. Något som gradvis försvann, och nu är hon tokig i att bära saker. Så ja, jag skulle kunna dra mig så långt till att klassa henne som spontanapportör.
Vid förra hösten så tog hon kråkfågel i munnen och hade inga problem att springa runt med dessa.
Dagsläge:
Noona hämtar dummies som jag eller Julia lägger ut eller kastar.
Hon tar inte rapphöna eller kanin som vi lägger ut eller kastar.
Hon tar inte dummies som andra kastar, i alla fall en slutledning som vi dragit efter grundprovets genomförande. Hon tog dock dummies som Agustinsson kastade vid grundprovsträningen. På Dylta Bruk så tog hon varken dummies eller fågel. Tror hon var alldeles för uppspelt med alla andra hundar runt omkring sig.
Plan:
Efter dummy-bytet med Annica så var det intressant att se vad hon gjorde med en dummy som varit använd av någon annan. Så vi steg ut på gräsmattan på baksidan och gjorde några prov apporter. Reultat: Klockrent apporteringsarbete. Bra grepp. Perfekta avlämningar. Bra fart och glädje. Så nästa steg var att stänga in Noona i redskapsboden medans vi placerade ut samma dummy någonstans på gräsmattan/rabatterna. Återigen ett klockrent arbete.
Så..........
Så nu återstår det att ta sig upp till brukshundskluben och låna lite personal som kan bistå som kastare och gärna låna några av deras dummies för att se resultatet och jobba in ett bättre beteende.
När sedan det är befäst så kommer jag att gå över till fågel. Planen här är att trä en strumpa över fågeln och på så vis göra den mer till en dummy, fast med viltdoft/smak.
Löser detta inte Noonas ovilja så kommer jag ta in hela apportarbetet på ren lydnad. Kan jag få apporteringen att fungera fläckfritt med spontanmetoden blir jag glad, frågan är ifall man kan lite på en spontanapportör i alla lägen? Är apporten indriven på lydnad vet man trots allt att apportering fungerar, kanske med lite sämre vilja/fart/glädje men det fungerar.
Vilken väg vi tar återstår att se efter lite mer empiriska experiment.
Bakgrund:
Som riktigt liten var Noona sen med att vilja bära saker. Något som gradvis försvann, och nu är hon tokig i att bära saker. Så ja, jag skulle kunna dra mig så långt till att klassa henne som spontanapportör.
Vid förra hösten så tog hon kråkfågel i munnen och hade inga problem att springa runt med dessa.
Dagsläge:
Noona hämtar dummies som jag eller Julia lägger ut eller kastar.
Hon tar inte rapphöna eller kanin som vi lägger ut eller kastar.
Hon tar inte dummies som andra kastar, i alla fall en slutledning som vi dragit efter grundprovets genomförande. Hon tog dock dummies som Agustinsson kastade vid grundprovsträningen. På Dylta Bruk så tog hon varken dummies eller fågel. Tror hon var alldeles för uppspelt med alla andra hundar runt omkring sig.
Plan:
Efter dummy-bytet med Annica så var det intressant att se vad hon gjorde med en dummy som varit använd av någon annan. Så vi steg ut på gräsmattan på baksidan och gjorde några prov apporter. Reultat: Klockrent apporteringsarbete. Bra grepp. Perfekta avlämningar. Bra fart och glädje. Så nästa steg var att stänga in Noona i redskapsboden medans vi placerade ut samma dummy någonstans på gräsmattan/rabatterna. Återigen ett klockrent arbete.
Så..........
Så nu återstår det att ta sig upp till brukshundskluben och låna lite personal som kan bistå som kastare och gärna låna några av deras dummies för att se resultatet och jobba in ett bättre beteende.
När sedan det är befäst så kommer jag att gå över till fågel. Planen här är att trä en strumpa över fågeln och på så vis göra den mer till en dummy, fast med viltdoft/smak.
Löser detta inte Noonas ovilja så kommer jag ta in hela apportarbetet på ren lydnad. Kan jag få apporteringen att fungera fläckfritt med spontanmetoden blir jag glad, frågan är ifall man kan lite på en spontanapportör i alla lägen? Är apporten indriven på lydnad vet man trots allt att apportering fungerar, kanske med lite sämre vilja/fart/glädje men det fungerar.
Vilken väg vi tar återstår att se efter lite mer empiriska experiment.
Grundprov utanför Enköping
Då har man fått landa resultatet från Grundprovet som hölls utanför Enköping.
Noona och jag hade ett sent startnummer innan lunch så väntan fick henne att bli lite oberäknelig, men det är sånt som de skall kunna klara. Vi åkte trots att vi viste att apporteringen absolut skulle misslyckas. Men syftet med provet för mig var att få se hur det går till och även få åsikter och idéer från andra.
Bert, som dömde gav mig flera bra tips om hur jag kan gå vidare och få till det som behövs. Han ansåg även att potentialen verkligen finns där, så jag var nöjd när vi åkte därifrån.
Så vad gjorde vi då?
Hunden bedöms efter följande punkter:
Markering fick vi en 2:a för att hon inte brydde sig om en av de fåglar som domaren kastade ut.
Apportering misslyckades helt, som väntat, så här blev det botten poäng. MEn det var väntat. Det som nu bör ske är att sätta apporteringen på 100% lydnad istället för spontanapportering.
Så på med mer fysik och fläkt. In med apporteringslydnad. Domaren ansåg att Noona vär väldigt lydig så hon skulle få springa lite vind för våg och långsamt bli intagen till sökets storlek.
Men som sagt. Första starten för oss. JAg har lärt mig en hel del och vi är överlag jättenöjda.
Och GRATTIS Annica till Gk på Grundprovet
Noona och jag hade ett sent startnummer innan lunch så väntan fick henne att bli lite oberäknelig, men det är sånt som de skall kunna klara. Vi åkte trots att vi viste att apporteringen absolut skulle misslyckas. Men syftet med provet för mig var att få se hur det går till och även få åsikter och idéer från andra.
Bert, som dömde gav mig flera bra tips om hur jag kan gå vidare och få till det som behövs. Han ansåg även att potentialen verkligen finns där, så jag var nöjd när vi åkte därifrån.
Så vad gjorde vi då?
Hunden bedöms efter följande punkter:
- Jaktlust/Arbetsvilja 4
- Sök och mönster 2
- Fart och stil 1
- Följsamhet och sammarbetsförmåga 4
- Stadga 4
- Skottreaktion 7
- Markeringsförmåga 2
- Apporteringslust 1
- Apportgrepp 0
- Allmänt uppträdande 7
Markering fick vi en 2:a för att hon inte brydde sig om en av de fåglar som domaren kastade ut.
Apportering misslyckades helt, som väntat, så här blev det botten poäng. MEn det var väntat. Det som nu bör ske är att sätta apporteringen på 100% lydnad istället för spontanapportering.
Så på med mer fysik och fläkt. In med apporteringslydnad. Domaren ansåg att Noona vär väldigt lydig så hon skulle få springa lite vind för våg och långsamt bli intagen till sökets storlek.
Men som sagt. Första starten för oss. JAg har lärt mig en hel del och vi är överlag jättenöjda.
Och GRATTIS Annica till Gk på Grundprovet
torsdag 17 september 2009
Resultat från röntgen
Då har resultatet kommit från Noonas höft och armbågs röntgen kommit.
Jag tillhör den glada skalan som fått A-höfter och ua på arbågarna.
En stor sten har lyfts från mitt bröst
Jag tillhör den glada skalan som fått A-höfter och ua på arbågarna.
En stor sten har lyfts från mitt bröst
söndag 6 september 2009
Färsk spaghetti med tjäder och kantarell sås
Tänkte dela med mig av mina matrecept som testats av. Vissa bättre än andra :-)
Färsk pasta med tjäder/kantarell sås
Klicka i smör och lite olja så att smöret inte bränns
Bryn tjäderköttet ordentligt.
Tillsätt svampen och fräs dem lite grann.
Tillsätt grädden som utgör hela vätskedelen av såsen.
Låt koka ihop med lite svampfond (om man vill ha lite mer svampsmak och mindre viltsmak) medans vattnet till pastan kokar upp.
Lägg i pastan och lägg upp såsen på tallriken (så att såsen blir en spegel till pastan)
Garnera med lite färsk basilika och eventuellt lite finhackad tomat.
Det går att byta ut tjädern mot valfri fågel, men då kanske man bör ändra svampfonden mot en kycklingfond för att bibehålla så mycket som möjligt av smaken
Färsk pasta med tjäder/kantarell sås
- 3hg tjäder
- kantarell fond
- Godtycklig mängd kantareller, taggsvamp, trattisar eller mtsv
- Grädde
- Smör och olja
- Färsk pasta
Klicka i smör och lite olja så att smöret inte bränns
Bryn tjäderköttet ordentligt.
Tillsätt svampen och fräs dem lite grann.
Tillsätt grädden som utgör hela vätskedelen av såsen.
Låt koka ihop med lite svampfond (om man vill ha lite mer svampsmak och mindre viltsmak) medans vattnet till pastan kokar upp.
Lägg i pastan och lägg upp såsen på tallriken (så att såsen blir en spegel till pastan)
Garnera med lite färsk basilika och eventuellt lite finhackad tomat.
Det går att byta ut tjädern mot valfri fågel, men då kanske man bör ändra svampfonden mot en kycklingfond för att bibehålla så mycket som möjligt av smaken
Stamtavla på min förra springer
Här kommer en länk till stamtavlan på min förra springer
http://www.rasdata.nu/springer/stam/2/00002817.htm
http://www.rasdata.nu/springer/stam/2/00002817.htm
Sista träffen på Dylta Bruk
Då var sista helgen på Dylta Bruk avklarad.
Vädret var aningen sämre än vid förra träffen :-) Denna gång hade vi fokus på de mer praktiska sakerna såsom apport, reviering, sök, stopsignal och voljären samt passivitetsträning.
Förra gången var jag lite besviken på att allt började på en så låg nivå. Men nu när jag fått uppleva denna helg så inser jag behovet av att skynda långsamt. Det vi gjorde denna gång krävde enormt mycket av hundarna och jag var långt ifrån vad som vore hälsosamt för att med gott samvete släppa Noona fri på solrosfältet.
Den lydnad som behövs är inget man akn skämta bort, utan här behöver jag jobba oerhört mycket! Och nu ska Noona få några dagars vila, sen ska vi dra igång igen med lydnad och passivitet.
När vi stod nere på fältet och Leif släppte rapphönsen så de sprang mer eller mindre rätt på Winnie och Noona trodde jag att de skulle skrika ihjäl sig. Det blev rätt lite bilder eftersom vädret var dåligt och att när det väl gällde så gick det så otroligt fort.
Noona stötte fågel både fredag och lördag. Och på lördagen kunde jag faktiskt få henne att sätta sig i uppfloget. Frågan är vem som var mest förvånad.....
Vad fick vi för omdöme av Leif då?
Jo han sa att Karin med Classic var den som var närmast att kunna starta på ett prov. Föga förvånande för oss närvarande, men skönt att höra iaf.
I övrigt så gav han H-kullen (representerade av Noona, Winnie och Easy) ett bra omdöme och han medgav att hans hundar skulle ha det svårt att hålla takten med dem, samt att de hade ett mycket stort jaktintresse. Detta är jätteroligt att höra. Men det sätter även lite press på mig. Fast så bör det vara.....
Så nu är det abra ut och öva apport och lydnad.
Jag vill tacka alla som var där och gjorde det till mycket lyckade dagar.
Inte roligt att få vänta
Full fart i solrosorna
Charlie
Easy
Oh vad gott godis du har matte
Här väntar vi på vår tur
Tilda
Ge mig mer godis....
Noona övar reviering i solrosorna
Lite stadge träning
Vädret var aningen sämre än vid förra träffen :-) Denna gång hade vi fokus på de mer praktiska sakerna såsom apport, reviering, sök, stopsignal och voljären samt passivitetsträning.
Förra gången var jag lite besviken på att allt började på en så låg nivå. Men nu när jag fått uppleva denna helg så inser jag behovet av att skynda långsamt. Det vi gjorde denna gång krävde enormt mycket av hundarna och jag var långt ifrån vad som vore hälsosamt för att med gott samvete släppa Noona fri på solrosfältet.
Den lydnad som behövs är inget man akn skämta bort, utan här behöver jag jobba oerhört mycket! Och nu ska Noona få några dagars vila, sen ska vi dra igång igen med lydnad och passivitet.
När vi stod nere på fältet och Leif släppte rapphönsen så de sprang mer eller mindre rätt på Winnie och Noona trodde jag att de skulle skrika ihjäl sig. Det blev rätt lite bilder eftersom vädret var dåligt och att när det väl gällde så gick det så otroligt fort.
Noona stötte fågel både fredag och lördag. Och på lördagen kunde jag faktiskt få henne att sätta sig i uppfloget. Frågan är vem som var mest förvånad.....
Vad fick vi för omdöme av Leif då?
Jo han sa att Karin med Classic var den som var närmast att kunna starta på ett prov. Föga förvånande för oss närvarande, men skönt att höra iaf.
I övrigt så gav han H-kullen (representerade av Noona, Winnie och Easy) ett bra omdöme och han medgav att hans hundar skulle ha det svårt att hålla takten med dem, samt att de hade ett mycket stort jaktintresse. Detta är jätteroligt att höra. Men det sätter även lite press på mig. Fast så bör det vara.....
Så nu är det abra ut och öva apport och lydnad.
Jag vill tacka alla som var där och gjorde det till mycket lyckade dagar.
Inte roligt att få vänta
Full fart i solrosorna
Charlie
Easy
Oh vad gott godis du har matte
Här väntar vi på vår tur
Tilda
Ge mig mer godis....
Julia fick till två filmer åxå
Noona övar reviering i solrosorna
Lite stadge träning
Och efter en krävande helg kan det se ut så här
lördag 5 september 2009
Dylta Bruk 2 maj
Nu när den andra träffen på Dylta Bruk är avklarad så blev jag påmind att jag borde ta och lägga upp kort och film från första träffen på Dylta Bruk. Så här kommer de.
Först lite inkallningsbilder:
Sen var det lite distraktions övningar
Passivitets övningar är aldrig fel
Sen var det dags för lite ringövningar
Enkel sittövning
Sen bar det iväg till voljären
Passivitet i samband med voljären
Lite enkla videoklipp tagna med vanlig digitalkamera.
Först lite inkallningsbilder:
Sen var det lite distraktions övningar
Passivitets övningar är aldrig fel
Sen var det dags för lite ringövningar
Enkel sittövning
Sen bar det iväg till voljären
Passivitet i samband med voljären
Lite enkla videoklipp tagna med vanlig digitalkamera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)