Inblick i fältarbete

Så var det dax för den stora dagen då vi åkte på kurs i fältarbete. Först måste jag tacka Annica för att hon såg till att denna dag blev verklighet.

Vädret var perfekt. Solen sken hela dagen och jag tror det var fler än bara jag som var rödblommig när vi åkte hem. Terrängen var tämligen svår, men representativ för hur det kan se ut i verkligheten. Torbjörn som höll i dagens aktiviteter var enormt duktig och kunde verkligen få mig intresserad av det han pratade om.

Dagen började med att Torbörn berättade lite grundinformation om hur fältarbete ska se ut, lite dressyrtips, olika knep och trix som kan vara användbara. Sen gick vi igång med unghundarna.

Så där står vi, 4 unghundar (11 månader) och 8 människor på ett fält. Den första utmaningen var att hålla hundarna lugna. Särskilt när det inte var deras tur att gå. Vi var 3:e ekipage ut och jag och Julia hade pratat om att vi inte hade haft någon fältträning alls och att vi förväntade oss att Noona skulle springa rätt till de andra hundarna och busa.
Det var med enorm stolthet och med hakan hängandes som Noona slog ut i sitt första slag. Jag stod som förstenad och insåg att min hund gjorde sååå mycket mer än vad jag hade förväntat mig. Hon gjorde en snabb vändning, trots att jag inte använde pipan, och sprang förbi mig och vidare. Sakta började jag gå och inser att Noona följer efter.

Visst hon far alldeles bakom mig, men detta var så mycket mer än jag hade förväntat mig så det förbisåg jag helt. Vi fortsätter vårt arbete ytterligare 20 meter innan Torbjörn skjuter och Noona stannar upp och tittar vad som händer. Torbjörn kastar och Noona sitter vackert kvar och far inte iväg förens jag ger "Apport" kommandot. Hon far ut och kommer in med apporten. Det blir ingen perfekt avlämning, men i detta läge så är det kanonbra i vilket fall som helst. Torbjörns kommentar av alla unghundarna är att det ser riktigt bra ut, för att vara showspringrar. Något som Annica ska ha en stor eloge för. Det är resultatet av ett fokuserat avelsarbete.

Efter alla unghundar fått sin lilla träning så fortsätter vi med liten gnomgång av apportarbete och hur det kan och ska se ut. Alla hundarna för visa vilken nivå de ligger på och jag kan med stolthet säga konstatera att vi ligger lite före de andra. Men det är resultatet av att vi har arbetet med apportarbete riktigt tidigt och gjort avkall på fält och viltspårsträning. De övriga i kullen ligger före i viltspårsträningen och antagligen lite i fältträningen. Men det är små avvägningar som man måste göra.

När vi gör vårt apportarbete så lyckas jag givetvis kasta in apportdummyn så att Noona måste göra ett sök, men hon reder ut det bra och som vanligt så är det jag som försöker vara duktig och tror mig veta vart den ligger, vilket resulterar i att Noona går lite snett. Men när jag lägger hela arbetet i hennes "händer"/tassar så löser hon problemet och kommer tillbaka med en bra avlämning.

Efter fika så var det dags för de äldre hundarna och samtliga hade ett bra sök och de enda nedslag som nämndes var stadgan. Ett mindre problem som kan fixas till.
Så det generella resultatet blev att vi inte är sååå långt bort från ett lyckat grundprov, och det är enormt motiverande!!!

Efter vi hade fått en ordentlig lektion i vad vi kan göra bättre och vad vi gör rätt idag vick vi se Torbjörns cockrar visa hur ett arbete på högsta nivå kan se ut. Det enda jag kan säga är fy f_n vad duktiga hundar han har. Detta trots att hannen endast är två och långt från fulltränad. Tiken har valpar och är inte i bästa kondition. Men stadga, fart, lydnad och VILJA. Fy vilken vilja de har.

Vi avsultade med att prata runt läget med kurser, prov och problematiken med splittringen i rasen. Här finns det så otroligt mycket som kan förbättras och det finns planer på kommande aktiviteter.

Som slutord kan jag nog bara säga att dagen var enormt givande och nu förstår jag mer vad som krävs aav en spanjel när det gäller fältarbete. Jag har tidigare bara jagat skogsfågel och då har man helt andra förutsättningar. Nu har jag en målbild över vad jag vill åstakomma.
Jag skulle kunna träna upp Noona att bli en riktigt duktig skogsfågelhund, MEN då kommer det bli problem om jag skulle jaga fältfågel eller kanin i framtiden eftersom söket och arbetet skiljer sig. Om jag däremot sätter ett fältarbete så kan jag ta med mig det i skogsfågeljakten och ändå lyckas.

Så nu är målbilden klar, jag vet vad som krävs av vår familj. Nu är det abra leva upp till kraven.
Hela familjen var trötta när kvällen kom och jag avslutade kvällen med en fin rom innan det var dags för John Blund att kasta lite sand.