När jag kom hem från HundCampus var jag fylld med förväntan över hur jag skulle kunna få Noona att börja intressera sig för fågel, och i förlängningen apportering.
Så efter att hon fått hämta sig (läs husse fått hämta sig :-)) så tog jag och satt mig framför tv:n med ett a4. Jag bröt ned problemet i mindre beståndsdelar och tänkte ut ett sätt hur jag skulle kunna ta mig ann själva problemet.
När detta var färdigt så tog jag fram en rapphöna ur frysen. Så som sig bör så såg jag till att den var torr och "fräsch". Hur fräsch en frusen rapphöna nu kan bli.
Jag placerade fågeln på köksgolvet och gjorde mig redo med klickern och ruggiga mängder frolic.
Efter bara ett litet tag, och löjligt mycket frolic, så sprang noona runt med fågeln. Mallig som tusan. Med mig efter om möjligt mer mallig.
Nu är det dags för nästa steg. Att få henne att hålla fast i fågeln. En övning som jag ser fram emot att lyckas med!
