Nu när kursen på hundcampus är över känner jag mig mer laddad än någonsin vad det gäller träning och spårarbete.
Det känns dock lite motigt att veta att det mesta jag lärt mig om spårarbete och hundens nos var behäftat med fel. Kanske inte helt fel, men inte långt därifrån.
Det som känns bra är dock att utvecklingen går frammåt och att dessa individer som ansvarade för vår kurs verkligen hängde med i den svängen. Teorin gav mig en bra grund att jobba vidare med samtidigt som Lennarts berättelser och erfarenheter påvisar att han antagligen är alfahannen när det kommer till dessa saker.
Jag har själv fått haft äran att vara med att arbeta med en del av det han skapat inom försvarmakten och det är riktigt roligt att se alla hans idéer och försök som han deltar i även civilt.
Bara tanken på att kunna identifiera lungcancer i ett tidigt stadium, liksök med den lilla koncentrationen av doft de använde eller det andra som han pratade om.
Noona har också verkligen gillat att vara där, hon har varit jätteglad åt de praktiska tillfällena och på kvällarna var hon helt slut och sov som en stock.
Vad som väntar nu är att dra igång med klickern och när jag fått lite bättre timing kan jag börja klicka in noona på fågel och allt annats osm kan vara roligt att fördriva tiden med. Det var grymt kul att se valparna i action och även de övriga deltagarna.
Nu är det bara träna på och vänta på att vi ska upp på mer jaktträning, denna vända i fjällen!!! Ser grymt mkt fram emot det.
