Nu är det klart med att jag kommer byta jobb.
Alla varsel som varit på Kitron beslutade jag mig för att säga upp mig.
Mitt nya arbete kommer bestå i att leda en utvecklingsavdelning i Upplands Väsby under 1 till 1.5 år. Jag kommer veckopendla, men som det ser ut så skulle ajg kunna ha med mig Noona på kontoret. Men då kanske Julia blir lite väl ensam :-(
I sin helhet kommer nog detta innebära en hel del arbete, men jag kommer nog ha det lugnare och bättre än vad jag har det nu i en osäker organisation som inte är mogen för verkligheten.
Men jag ser ram emot att kunna dra igång med vattenträning nu när isen är borta. Så Annica, snart kommer vi och vattentränar hos er!!!
Noonas framfart i skogen och i andra sammanhang. Samt hennes sidekicks Julia, John och taxen Zerafim
tisdag 4 maj 2010
måndag 1 mars 2010
Noona och fågel
När jag kom hem från HundCampus var jag fylld med förväntan över hur jag skulle kunna få Noona att börja intressera sig för fågel, och i förlängningen apportering.
Så efter att hon fått hämta sig (läs husse fått hämta sig :-)) så tog jag och satt mig framför tv:n med ett a4. Jag bröt ned problemet i mindre beståndsdelar och tänkte ut ett sätt hur jag skulle kunna ta mig ann själva problemet.
När detta var färdigt så tog jag fram en rapphöna ur frysen. Så som sig bör så såg jag till att den var torr och "fräsch". Hur fräsch en frusen rapphöna nu kan bli.
Jag placerade fågeln på köksgolvet och gjorde mig redo med klickern och ruggiga mängder frolic.
Efter bara ett litet tag, och löjligt mycket frolic, så sprang noona runt med fågeln. Mallig som tusan. Med mig efter om möjligt mer mallig.
Nu är det dags för nästa steg. Att få henne att hålla fast i fågeln. En övning som jag ser fram emot att lyckas med!
Så efter att hon fått hämta sig (läs husse fått hämta sig :-)) så tog jag och satt mig framför tv:n med ett a4. Jag bröt ned problemet i mindre beståndsdelar och tänkte ut ett sätt hur jag skulle kunna ta mig ann själva problemet.
När detta var färdigt så tog jag fram en rapphöna ur frysen. Så som sig bör så såg jag till att den var torr och "fräsch". Hur fräsch en frusen rapphöna nu kan bli.
Jag placerade fågeln på köksgolvet och gjorde mig redo med klickern och ruggiga mängder frolic.
Efter bara ett litet tag, och löjligt mycket frolic, så sprang noona runt med fågeln. Mallig som tusan. Med mig efter om möjligt mer mallig.
Nu är det dags för nästa steg. Att få henne att hålla fast i fågeln. En övning som jag ser fram emot att lyckas med!
måndag 8 februari 2010
Glömde
Jag glömde tacka alla som var med för en jätterolig helg.
Och TACK Annica för att all den tid du lägger ned på oss valpköpare
Och TACK Annica för att all den tid du lägger ned på oss valpköpare
söndag 7 februari 2010
Hundcampus
Nu när kursen på hundcampus är över känner jag mig mer laddad än någonsin vad det gäller träning och spårarbete.
Det känns dock lite motigt att veta att det mesta jag lärt mig om spårarbete och hundens nos var behäftat med fel. Kanske inte helt fel, men inte långt därifrån.
Det som känns bra är dock att utvecklingen går frammåt och att dessa individer som ansvarade för vår kurs verkligen hängde med i den svängen. Teorin gav mig en bra grund att jobba vidare med samtidigt som Lennarts berättelser och erfarenheter påvisar att han antagligen är alfahannen när det kommer till dessa saker.
Jag har själv fått haft äran att vara med att arbeta med en del av det han skapat inom försvarmakten och det är riktigt roligt att se alla hans idéer och försök som han deltar i även civilt.
Bara tanken på att kunna identifiera lungcancer i ett tidigt stadium, liksök med den lilla koncentrationen av doft de använde eller det andra som han pratade om.
Noona har också verkligen gillat att vara där, hon har varit jätteglad åt de praktiska tillfällena och på kvällarna var hon helt slut och sov som en stock.
Vad som väntar nu är att dra igång med klickern och när jag fått lite bättre timing kan jag börja klicka in noona på fågel och allt annats osm kan vara roligt att fördriva tiden med. Det var grymt kul att se valparna i action och även de övriga deltagarna.
Nu är det bara träna på och vänta på att vi ska upp på mer jaktträning, denna vända i fjällen!!! Ser grymt mkt fram emot det.
Det känns dock lite motigt att veta att det mesta jag lärt mig om spårarbete och hundens nos var behäftat med fel. Kanske inte helt fel, men inte långt därifrån.
Det som känns bra är dock att utvecklingen går frammåt och att dessa individer som ansvarade för vår kurs verkligen hängde med i den svängen. Teorin gav mig en bra grund att jobba vidare med samtidigt som Lennarts berättelser och erfarenheter påvisar att han antagligen är alfahannen när det kommer till dessa saker.
Jag har själv fått haft äran att vara med att arbeta med en del av det han skapat inom försvarmakten och det är riktigt roligt att se alla hans idéer och försök som han deltar i även civilt.
Bara tanken på att kunna identifiera lungcancer i ett tidigt stadium, liksök med den lilla koncentrationen av doft de använde eller det andra som han pratade om.
Noona har också verkligen gillat att vara där, hon har varit jätteglad åt de praktiska tillfällena och på kvällarna var hon helt slut och sov som en stock.
Vad som väntar nu är att dra igång med klickern och när jag fått lite bättre timing kan jag börja klicka in noona på fågel och allt annats osm kan vara roligt att fördriva tiden med. Det var grymt kul att se valparna i action och även de övriga deltagarna.
Nu är det bara träna på och vänta på att vi ska upp på mer jaktträning, denna vända i fjällen!!! Ser grymt mkt fram emot det.
Etiketter:
fågel,
hundcampus,
Klicker,
Noona,
spår
tisdag 19 januari 2010
Full fart i valplådan
I går var vi och hälsade på Annica och Kjell i linde.
Kaffe och en fantastisk mjuk pepparkaka kmbinerades med hundprat och gos med valparna. Det fanns några som man bara vill smuggla med sig hem, men det får vänta lite till innan det kommer en till spaniel till familjen.
De var full fart på de 9 små liven. Efter lite inspektion och bitande så somnade de till slut.
Och när man kommer hem så finns det en inbjudan till fjällträning. En perfekt avslutning på dagen.
Noona däremot hade sina funderingar om vart vi hade varit. hon kunde inte sluta nosa och undersöka oss.
Kaffe och en fantastisk mjuk pepparkaka kmbinerades med hundprat och gos med valparna. Det fanns några som man bara vill smuggla med sig hem, men det får vänta lite till innan det kommer en till spaniel till familjen.
De var full fart på de 9 små liven. Efter lite inspektion och bitande så somnade de till slut.
Och när man kommer hem så finns det en inbjudan till fjällträning. En perfekt avslutning på dagen.
Noona däremot hade sina funderingar om vart vi hade varit. hon kunde inte sluta nosa och undersöka oss.
måndag 18 januari 2010
Rådjur i sikte
I helgen var jag, Julia, Zerafim och Noona ute på en uppfriskande skogsutflykt.
Vädret var perfekt, minus 1 grad och sol.
Noona var lös och vi drillade lite apport, reviering i djupsnö och allmänlydnad.
Att det fanns djur i området märktes tydligt såväl på Noona med ivrigt nosarbete och framför allt på taxen som gav ifrån sig några väckskall här och var. Det var länge sedan jag såg taxen så ivrig att skutta runt i snön.
Frammåt slutet av utflykten stötte vi två underbart pälsade rådjur. Såg ut som get med kid. Noona stanande perfekt. Och taxen fick nys på dem.
Drevskallet kom omgående!
Det är underbart att gamla damen har takterna kvar. Som tur var, med tanke på trafik, så fick jag tag i henne och hon satt i min famn och dravskallade.
Man kan ha sämre avslut på sitt jaktår.
Vädret var perfekt, minus 1 grad och sol.
Noona var lös och vi drillade lite apport, reviering i djupsnö och allmänlydnad.
Att det fanns djur i området märktes tydligt såväl på Noona med ivrigt nosarbete och framför allt på taxen som gav ifrån sig några väckskall här och var. Det var länge sedan jag såg taxen så ivrig att skutta runt i snön.
Frammåt slutet av utflykten stötte vi två underbart pälsade rådjur. Såg ut som get med kid. Noona stanande perfekt. Och taxen fick nys på dem.
Drevskallet kom omgående!
Det är underbart att gamla damen har takterna kvar. Som tur var, med tanke på trafik, så fick jag tag i henne och hon satt i min famn och dravskallade.
Man kan ha sämre avslut på sitt jaktår.
lördag 9 januari 2010
Då startar vi igen
Nu börjar det dra ihop sig för nästa stora hundaktivitet. Denna gång blir det hundcampus i Hällefors. Det ska bli riktigt roligt att träffa alla av den som varit med på jaktbiten, och även kommer det en del nya ansikten och hundar med.
Jag vet inte exakt vad vi kommer att göra, men det är halva nöjet med dessa utflykter.
Nej nu ska jag åter till boken om apport genom dresyr
Jag vet inte exakt vad vi kommer att göra, men det är halva nöjet med dessa utflykter.
Nej nu ska jag åter till boken om apport genom dresyr
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)